Tååååålamooood

Egentligen hade jag inte tänkt skriva just nu ikväll, men kom att tänka på att det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Hela mars passerade, hela april passerade.. Nåväl. Tålamod! Nu uppdaterar jag. 

Just nu är Tosca här, några dagar kvar på kollovistelsen och sen är denna omgång över. En lite längre vistelse denna gång då Stormatte är utomlands. Jag och Tosca får därmed en hel del kvalitetstid och en hel del icke kvalitetstid. Kände kanske inte riktigt att det var kvalitetstid inatt vid halv fyra när hon ville ut och bajsa men men .. nöden har ingen lag. Måste man så måste man. Oavsett tid på dygnet. Så typiskt bara att det blev så när det varit stabilt i flera dagar. Nåväl. Det är vad det är. Hon mår finfint i övrigt, bara magen som krånglar emellanåt tyvärr. Det hindrar henne inte på något sätt dock, hon röjer på som om det inte finns en morgondag. 

Häromdagen var vi ute och kastade frisbee. Det älskar hon. Imorse tittade hon förväntansfullt på mig när vi närmade oss fältet där vi brukar kasta frisbee, hon brukar bara bete sig på det sättet när jag har ryggsäck på mig (vilket jag alltså inte hade). Antar att hon tänkte att jag KAN ha gömt frisbeen någonstans på kroppen, man vet aldrig så lika bra att hålla koll på mig ifall jag drar fram den helt plötsligt! Det gjorde jag inte.. Men det blev en bra promenad ändå. 

Bilder från sist vi var ute och kastade frisbee: 

Efter mycket tjat så fick hon bära frisbeen sista kilometern hem.. :)

Annars då? Vad menar jag med rubriken till exempel? 

Tosca är mycket hund. Hon är fantastisk på många sätt men ibland sätter hon verkligen tålamodet på prov. Låt oss säga att hon utmanar tålamodet var och varannan dag på alla möjliga sätt, framför allt utomhus. Hon ÄR väluppfostrad och hon vet mycket väl vad hon får och inte får göra. Ibland skiter hon dock i vad hon får och inte får och kombinerar detta med att få selektiv hörsel. Det ger mig gråa hår. Det går i vågor det där. Ibland är hon hur lyhörd och ordentligt som helst och ibland väldigt jobbig vissa promenader så man får säga till på skarpen och tydligt markera att hon ska skärpa sig, ibland räcker det att säga "hörrö..." med lite trött ton och hon skärper sig men ibland krävs upprepning och extra tydlighet när hon är extra envis/träskallig. Det kan gälla allt från att dra i kopplet (det får man inte) till att hon äter saker hon inte ska äta eller att hon låser sig fast i marken för att fortsätta lukta på en buske/grästova/sten/whatever när jag redan varit tydligt med att vi ska gå vidare osv. Hon är som sagt inte dum, hon är dock väldigt envis och testar gränserna med jämna mellanrum. Hittills har det bara lett till att hon blir påmind om vem som bestämmer reglerna (inte hon... även om hon påstår det ibland). Man måste lyssna på matte vare sig man vill eller ej. Jag tycker jag har stort tålamod, men ibland tar det slut och då är jag en riktig tjurskalle. 

Jag är lite mer lättirriterad senaste veckorna generellt för att jag går igenom sömn-KBT nu som i mitt fall innebär sömnrestriktion om nätterna för att få ordning på mina sömnproblem. Det gör mig inte till en utvilad peppig människa dagtid om man säger så. Jobb och hund på det är en utmaning vissa dagar. Jag gör mitt yttersta för att mitt dåliga humör inte ska gå ut över andra dock men mitt lilla tålamod blir påverkat så triggas lättare än vanligt när Tosca slår dövörat till och så vidare till exempel. Observera att hon inte lider av detta. Hon vet som sagt vad hon får och inte får göra och vilka konsekvenser det får om hon ändå fortsätter - man blir tillsagd på skarpen. Det mår hon inte dåligt av. Hon är inte heller långsint som tur är. ;) 

Matte är bara väldigt väldigt trött generellt och också väldigt väldigt trött på att tjata om samma saker hela tiden. Men men, alla har vi bättre och sämre dagar. Kvällspromenaden igår var väldigt bra till exempel. Lunchpromenaden idag var också bra. Enda minuset var att det spöregnade sista kvarten.. Vi blev rätt blöta men ingen av oss är gjorda av sockervadd så det gick bra det med. Finns handdukar! 

Några dagar sedan träffade Tosca på en ny kompis, en setterhane på 13 månader. Som en stor och lång gänglig tonåring som knappt har koll på sina egna kroppsdelar när han flyger fram över marken. Han var jätterolig att leka med hälsar Tosca. Det var roligt att jaga honom och roligt att jagas av honom. Precis den sortens lek hon gillar. :)

Fantastisk bild som representerar det flummet rätt bra tycker jag! 

 I övrigt så är det som vanligt. Vi går på längre och kortare promenader, de där längre promenaderna (5+ km) tenderar att ske när jag inte alls planerat att gå långt. När jag tidigare bestämt mig för att jag absolut inte ska ut på någon längre promenad för att kroppen säger ifrån och så går jag till Hågadalen vilket innebär långpromenad. Jag är kanske inte den smartaste människan på jorden alla gånger men det brukar vara trevligt när vi väl är ute och det kanske precis är solnedgång så det är fantastisk utsikt och jag tänker "jamen det är ju så fint.. vi går en bit till....". Sen kommer vi hem och jag är helt slut och har ont på flera ställen. Men ändå värt det. Fina promenader har det varit och nöjd hund! 

På tal om nöjd hund så blev jag precis attackerad. Hon vaknade och tyckte jag behövde pussbombas. Jag höll inte riktigt med om att jag behövde det men hon gjorde sitt yttersta för att övertyga mig om att det var precis det jag behövde här och nu. Vi ska snart ut på promenad. Det är fint väder nu men tidigare idag har det varit spöregn, storm, hagel, solsken och mulet om vartannat. Aprilväder i maj. 

Apropå att hon vaknar och "tycker" saker. Det här var imorse 07:22 när hon tyckte det var dags för mosgos eftersom jag råkade röra på mig i sängen = matte är vaken = fritt fram att gosa (enligt henne):

Nåväl. Hon har det rätt gött på kollo på det stora hela. Gullfjant. Hon må gå mig på nerverna emellanåt, men det minskar inte på min kärlek till henne även om jag ibland vill skicka henne till månen en sväng. Tror att hon gärna skulle vilja skicka mig till månen ibland också. Idag stekte jag kycklingkorv till exempel och exakt noll stycken var till henne. Det tyckte hon var JÄTTEorättvist. Inte fick hon smaka på min lunchsallad heller. Inte fick hon gå in i BÅDA hundhagarna idag heller, bara den ena och det tyckte hon också var rätt taskigt av mig. Well.. den ena var upptagen av hundar vi inte känner (= släpper inte in henne där) och i den andra ville hon mest hitta saker att äta och då tröttnade jag och sa att vi går därifrån. Man får inte alltid som man vill alla gånger. 

Nu ligger hon och growlar och piper här bredvid. Mindre tid vid datorn - mer tid på Tosca säger hon. Tur för henne så ska vi ut nu på kvällspromenad och sen ska jag spela datorspel resten av kvällen. Precis som sonen. Vi är en gamerfamilj.. 

Detta var Tosca tidigare idag för övrigt, går absolut ingen nöd på henne inte: