Uppehåll

Det råkade bli ett uppehåll från skrivandet igår. Hjärnan var mos och jag glömde helt enkelt bort det. Kom på det efter midnatt och tänkte att då får det vara så skriver jag idag som vanligt. 

Hände visserligen inget speciellt igår. Jag och Tosca tog en svettig lunchpromenad där delar av promenaden var i Stadsskogen. Det gillade hon, såklart. Så pass att hon plötsligt var nere i ett dike. Lycklig. Det var inte jag och kallade genast upp henne. Diket hade nämligen bara 10-15 cm vatten och var i övrigt bara.. lerigt. Om hon fick duscha ben och undersidan av magen direkt när vi kom hem för att inte lukta som ett träsktroll? JA!

Stadsskogen

Innan promenaden så hann hon vara miserabel en stund eftersom jag stängde in mig i Filips rum på grund av videosamtal med min läkare. Hon får inte vara där plus att jag ville ha samtalet i lugn och ro. Tosca?

Matte? Jag hör ju att du är därinne?

Fick inte vara med så lade sig på min plats..

När klockan närmade sig ni vet vad.. precis, att jag skulle sluta jobba så frågade Tosca diskret om inte jag borde sluta jobba. Snälla? Jag slutade inte. Klockan var bara halv fyra. Hon gav upp. 

Men halv fyra är ju nästan slutajobbatid!

På eftermiddagen efter jobbet gick jag en promenad med henne innan det var dags för middag. Första 200-300 m var okej och sen blev hon dryg med öronen fulla av ludd. Då beslutade jag mig för att vi inte går någon av våra vanliga rundor utan improviserar en ny runda. Luddet i öronen minskade markant. Hon fick såklart skärpa sig och lyssna redan då när hon hade för mycket ludd i öronen men när vi gick där vi aldrig gått förut så var hon mer uppmärksam på mig och försökte inte dra längre och så vidare. Hon försöker verkligen ibland att göra som hon vill ("nu hör jag inte alls vad matte säger") men nej du lilla krull. Lyssna måste man alltid göra! 

Efter promenad och middag blev det.. soffgos. Vad annars?

Efter det var det dags för lite tråkiga sysslor hemma. Jag behövde vika tvätt och hänga tvätt. Tosca höll koll på mig och höll sig i närheten med blicken riktad mot mig. Någon måste väl kolla så jag gör mitt jobb... 

Hon fick en fjärdedel av sin middag genom slickmatta igen, för sista gången denna vecka. De tog henne en bra lång stund att slicka upp allt. Sambon mixade hennes uppblötta torrfoder till puré och smetade sedan med lätthet ut det på slickmattan och in i frysen ett tag för större utmaning. Hon sov gott efter det.. 

Imorse var det sådär tufft att kliva upp igen.. dels var jag trött men så var Tosca extra mysig. Extra mysig och på mig. Bokstavligt talat. Supermeganäragos. 

Bjuder på den. Supermeganäragos!

Imorse var hon måttligt imponerad av att jag hade jobbdag igen. Igen?! Jobbar jämt. 

Grodkycklingben!

När det närmade sig lunch så insåg jag att jag behövde hämta ut beställd medicin före 12 eftersom apoteket har lunchstängt 12-13. Jag tänkte vara smart och kombinera hennes lunchpromenad med besöket på apoteket. Det tog 22 min totalt att gå hemifrån till apoteket och sen en omväg hem vilket är bra då min lunch bara är 30 min. Jag har flex att nyttja dock vid behov men slapp det. Trodde det skulle ta längre tid men gick snabbt. 

Hon såg mig hela tiden inne på apoteket. Disken jag skulle hämta beställningen vid var rakt framför dörren. Bra för då hade vi koll på varandra. :) 

På eftermiddagen fick Tosca ett tuggben. Dentastix uteblev då hon inte får det om hon ska få tuggben. Hon gömde först tuggbenet på diverse "bra" ställen (framför AC, under köksbordet, i soffan, bland skorna i hallen osv) men sen var det dags att börja tugga. 

Ingen kan se var benet är.. hemligt!

Tuggben? Nope.. Inte det någonstans. 

Efter promenad och middag för både människor och Tosca så landade hon och jag i soffan. Hon har sovit som en liten gris här på mig medan jag skrivit det här inlägget och det lär hon fortsätta med så länge jag sitter här.. zzzzzz. 😴😴😴