Helgkollo blev veckokollo!

Det är måndag och Tosca är kvar här. Det blev så denna gång för att hon ska slippa hatta fram och tillbaka denna vecka eftersom jag ändå tänkt sno låna henne över helgen denna vecka (också) och Stormatte hade mycket inbokat (= Tosca stannar några dagar extra) så var det smidigast såhär. Stormatte får sakna Tosca lite extra, Tosca har förlängt helgkollo till veckokollo (wohoo!) och vi får lyxen att förgyllas av Toscas närvaro några dagar extra. 

I lördags gick vi ju över en mil jag och Tosca. Det balanserade vi med att inte gå så mycket igår (hon och jag skrapade ihop sex km bara eller liknande) då det dels var väääldigt varmt vilket varken jag eller hunden orkar med och dels blev kvällspromenaden kortare då jag hade sonen med också som plötsligt fick feeling och ville följa med mig och Tosca ut. Sambon har ont i foten (klivit snett eller så några dagar sedan) så jag tar de flesta promenaderna just nu. Ombytta roller nu mot hur det var i somras när han fick ta extra många promenader för att min fot valde att balla ur fullständigt. Jag har ju fortfarande problem men det är hanterbart. Inför längre promenader tejpar jag foten/hälen. Hur som helst.. söndag. Vad bjöd dagen på? 

Sambon gick ut på morgonpromenad med Tosca i vanlig ordning eftersom det var helg. Efter frukost kom Tosca till mig i sängen för (mer) morgongos morgonmos och sova några timmar till. Eftersom jag låg på mage just då hon hoppade upp i sängen och lade sig tillrätta så blev jag använd som kudde mer än vanligt. 

Runt elva frågade jag om vi inte skulle kliva upp..

Vi varvade slappande, bus, promenader, gos mest hela dagen. Som vanligt. Dag ut och dag in.. Det enda vi inte fick in alls igår var skogspromenad. Tosca var inte helt nöjd med just den biten när jag och Filip valde att gå hem i gatlyktornas sken istället för att gå rätt in i kolsvarta skogen som hon ville. You win some, you lose some. Man får inte allt man vill alla gånger, speciellt inte som hund.. tyvärr. :) 

Bildkavalkad från söndag:

 

Idag då? Måndag som sagt. 

Började dagen med .. morgonmosgos. Som varje morgon. Bild tagen 07:07 innan det var dags att pallra sig upp för att starta dagen med att få upp barnet ur sängen inför skolan, morgonpromenad med hunden, frukost (hundens) och sedan sätta sig och jobba.

Behaglig temperatur tidigt på morgonen. Fint också!

Kan vara så att hon fick hitta delar av sin frukost på en gräsmatta imorse..

Dagen rullade på som dagarna brukar göra, mycket att göra. Jag jobbade, Tosca sov för det mesta. Några lekpauser och en lunchpromenad hann vi med under dagen. Vi gick till skogen! Mycket mycket nöjd hund trots att det var på gränsen till varmt, blåste dock friskt så det underlättade en del för både mig och hunden. Blev lite längre än planerat (3,45 km), tio minuter blev del av friskvårdstimme. 50 minuter kvar att nyttja denna vecka. Har tre dagar kvar på mig att göra det. Det ska jag nog lyckas med, det gjorde jag inte förra veckan.. Måste bli bättre på det!

Eftermiddagen spenderade hon med att sova. Iallafall fram till 15:40 för då började klockan trots allt närma sig 16, tiden då Tosca tycker jag ska sluta jobba. Min arbetstid måndagar är till 17 nuförtiden så det där med att sluta jobba före 16 var det inte tal om. Jag lekte dock med henne ett par minuter innan jag fortsatte att jobba och hon suckade och återgick till att sova. Hon är bra på att sova. Ser så skönt ut! 

Efter jobbet (prick kl 17 reste hon sig från sin plats under mitt skrivbord som om en inre klocka ringt och talade om att klockan äntligen blivit 17!) var det dags för promenad innan det var middag på schemat för både hunden och oss människor. Eftersom temperaturen sjunkit till strax under 20 grader så tänkte jag att vi skulle gå en liten längre promenad medan det fortfarande var ljust ute. Snart kommer som sagt den där tiden på året när det inte är läge att gå överallt (utan pannlampa...) för att det kommer att vara kolsvart. Bäst att passa på medan man kan, speciellt när Tosca är här! 

 

Det blev en runda på 4 km. Sista 500 m tappade Tosca en del fart. Det är svalare ute ja men hon blir fortfarande väldigt varm. Hon får dock skylla sig själv som är så entusiastisk första delen av promenaden och bränner mycket energi på att lyckligt springa omkring (flexikoppel) när det är fritt fram att göra det och jag tillåter det. Vid möten med fotgängare med eller utan hund, cyklister på väg mot oss (framifrån eller bakifrån) och liknande situationer är det kort koppel som gäller oavsett. Det är också kort koppel som gäller där jag i förväg vet till 100% att hon kommer hitta skit (ruttna äpplen, random djurbajs osv) att stoppa i sig. Sen blir det alltid lite spontana inkallningar för att hon ska komma ihåg att även om hon har mycket frihet under de längre promenaderna så betyder det inte att man inte ska lyssna på matte. Ibland kallar jag in henne för att stå bredvid mig och så backar vi en bit tillsammans innan vi går vidare eller kallar på henne och ber henne snurra (det vill säga snurra ett varv). Hon behöver med andra ord vara uppmärksam på vad som kommer härnäst på promenaderna. Bra för oss båda. :) 

Efter promenad och mat i magen landade jag på soffan och två sekunder senare hade hon lagt sig tillrätta på/vid mig som vanligt. Kan vara så att vi fastnade på soffan i nästan två timmar. Hon sov så skönt och jag var (är) trött efter den här dagen. Hon njöööööt av soffgoset och lyxet i att ha mig som kudde så pass länge. Människokudde är bästa kudden! ;)

Det börjar bli dags för kvällspromenad. Hon var lite dramatisk en timme sedan redan, bara för att vi ibland gått ut tidigare på kvällen och sedan en snabb kvällskissning utanför huset precis innan läggdags som komplement för tidigarelagd kvällspromenad. Om hon verkligen behöver gå ut så låter hon annorlunda, det har jag/vi lärt oss och lyssnar såklart på (vi är inga dummingar). Om hon grymtar och låter som hon gjorde då en timme sedan så är det mer .. "jag vill ha uppmärksamhet.. jag har tråkigt.. var med mig!". Efter att man preciiiiis gett henne uppmärksamhet och hon på intet sätt är försummad, bara lite av en dramaqueen. Hon gav dock upp och insåg att det inte skulle bli någon tidigarelagd promenad eller annat härj så hon gick och sov på soffan istället. Verkligen synd om henne. Inte! 

Man skulle kunna sammanfatta saker och ting med att Tosca har ett rätt gött hundliv. Hon har en Stormatte och Lillhusse (och andra runtomkring såklart) som älskar henne högt i hennes ordinarie hem. Hon har det bra där. Hon har en bonusmatte med familj och ett andra hem här och här har hon också det bra och är högt älskad förstås. Vilken lycka att ha två hem att bli älskad! Bästa av två världar. Win-win för henne, win-win för oss människor som är inblandade! Stormatte får avlastning och hjälp vid behov, vi får en hund till låns. Vi är såååå lyckligt lottade och jag är sååå tacksam för att jag snubblade över det där inlägget på Facebook som ledde till detta upplägg. Tänk att ha en hund till låns då och då (okej, ganska ofta) behöver inte äga en egen hund vilket är något som inte är aktuellt för oss här och nu. Det här är lagom. Helgkollo och ibland lite längre perioder. Perfekt! 💓